söndag 19 maj 2013

min vecka genom min iphone-kamera

Veckan tog till sist slut och efter en sån där lång och intensiv vecka full av jobb, intryck och nya ansikten är det så otroligt skönt att landa hemma. Igår gassade solen från en klarblå himmel och mannen och jag drog fram som ett par tornados i trädgården och körde lass efter lass med grenar och skräp till återvinning. I morse blev jag sen väckt av att regnet smattrade mot rutan och iförd nattlinne, gummistövlar och huvjacka gick jag ut i trädgården klockan halv sju och plockade in klipparen och annat som blivit kvar där ute. Och ståendes där med bara ben i gummistövlar med regndropparna mot ansiktet utan att frysa kändes det som om det är de där stunderna man lever och kämpar så för. Att få stå och känna livet i trädgården en morgon i regnet, den där underbara luften som känns så lätt att andas och sen veta att man kan krypa tillbaka ner i sängen igen bredvid den man älskar.

Men nu var det ju inte det utan veckan som gått som jag skulle visa.

 
I tisdagskväll lämnade jag Gotland och flög till huvudstaden.

Och efter en natt på hotell blev det onsdag och jag jobbade 10 timmar med stora hallen på Nordiska museet som kontor. Inte illa alls. 530 museimänniskor samlades till Vårmötet 2013 och Jamtli blev Årets museum. Jag skickade pressreleaser och träffade trevliga människor som tyckte att det var fasligt kul att vara där.

Efter att ha avrundat onsdagskvällen med ett glatt gäng från Gotlands museum blev det torsdag och seminariedag. Jag hängde på Skansen och lyssnade bl.a. till John Ambrechts som berättade vad kulturen är värd och tänkte att det där med samverkan mellan museer vore nåt för Kalmar att ta efter.

Två intressanta seminarier till senare samlades vi alla på Vasamuseet där vi minglade och drack bubbel innan det var dags för festligheter. Jag och en fin museikollega från Västerbottens museum promenerade till Skansen och konstaterade på vägen att ingen nånsin skulle få upp nån av oss i en slänggunga som går 70 km/h och åker 130 meter upp i luften utan en fight.

Väl på Skansen möttes vi av en glad man med vev-positiv vid grindarna till Galejan där folkparksfest skulle ta vid.

Och efter mat och dryck öppnade karusellerna och jag och Anki hittade en passande för två åkrädda museiarbetare. Turen gav mersmak och ingav mod så vi tog en tur i slänggungan. Efter åkturen enades vi om att det nog räckte för ett tag och efter en stunds ytterligare mingel var det dags att kramas lite och säga hej då för den här gången.

Och så här några dagar senare, när man hämtat andan efter en 52-timmars intensiv arbetsvecka, ja då är det ganska skönt att ha en regnig söndag utan några måsten ändå. För en ny vecka står för dörren och jag åker tillbaka till ön och blir arkeolog redan ikväll igen. Men det är då. 

Nu är bara här och just nu.

alla foton ©by sara ulrika

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar