lördag 2 november 2013

att ha fyllt år



I torsdags fyllde jag år. 39 för att vara mer exakt. Och även om det bara är ett ynka år till jag fyller jämnt och blir i den åldern när folks åldersnoja brukar uppgå till max och vissa tycks tappa fattningen fullständigt känner jag mig mer tillfreds med min ålder nu än vad jag gjorde när jag var 29. Jag hade nog min värsta åldersnoja när jag var 25. Då kände jag mig som mest vilsen och hade ingen aning om vad det skulle bli av mig eller vad jag egentligen ville mer än att jag visste att jag ville leva med mannen som numera är min exman, resten av mitt liv. När jag sen skilde mig, ja då var det dags igen. Har nog aldrig känt mig så förlorad, vilket jag verkligen hoppas jag aldrig mer kommer att känna. Nånsin. Nån gång kanske jag berättar om det.


Det finns få tillfällen som jag saknar min egen familj så mycket som när jag eller mina barn fyller år, ja bortsett från jul då såklart. Och i torsdags ekade tomheten efter min mamma så mycket att jag hade kunnat gå sönder. Min pappa ringde såklart och min fina syster sjöng i telefonen. Min storebror skickade meddelande och min yngsta storebror, han som aldrig kommer ihåg vilken dag jag fyller men ändå alltid ringer, ringde igår. Men mest av allt hade jag velat höra min mammas röst igen. Bara för några minuter.


Trots att jag kom hem sent från Lund hade jag en jättefin födelsedag. När mannen hämtat mig och äldsta dottern kommit hem åkte vi genom höstmörkret till svärföräldrarnas hus där mannens bror med familj också väntade. Vi åt fantastiskt god mat (som vanligt) och jag fick fina presenter som ska hålla mig varm hela vintern (hemmastickade raggsockar bl.a.). Och innan vi åkte hemåt igen åt vi tårta, precis som det ska vara.


Idag är det Alla helgons dag och november har börjat. Jag och mannen är ensamma hemma utan barn och sitter mest och läser, tar det lugnt, och lyssnar på regnet som strilar utanför fönstret. Jag önskar jag kunde gå till kyrkogården och tända ett ljus för de som inte längre finns bland oss men alla finns för långt bort. Så jag tänder ett ljus här hemma istället.

Ha en fin lördag och ta hand om er.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar