fredag 15 november 2013

I min bokhylla #1


Jepp! Jag lanserar en ny kategori här på bloggen som jag kallar "I min bokhylla". Här kan alla ni som saknar Boktipsets ninna-ninna-ninnana zooma in och få tips om böcker jag läst och som jag tycker ni borde läsa. Egentligen har jag ju redan smygstartat den här kategorin, se till exempel här. Men ny kategori blir det alltså och här kommer första recensionen.

Den här har jag läst: Livet efter dig av Jojo Moyes.

Det är en: Bok som har fått galet fin kritik och som jag av den anledningen rynkade lite på näsan inför att läsa. Tycker ofta att böcker hyllas till skyarna och sen har ett språk som får mig att vilja dö bokstavsdöden. Men denna förtjänar alla hyllningsord. Hela boken har en ton som jag gillar, en känsla som är svår att förklara dröjer sig kvar när man slutat läsa. Berättelsen är vansinnigt vacker och rörande utan att man får den uppenbara känslan av att allt är hittepå. Fantastisk berättelse med fina karaktärer, sorglig, ärlig och vacker.

Det här gillade jag med boken: Huvudpersonen Louisa eller Lou som hon kallas. Att hon är en person som är sin egen och som valt att gå sin egen väg och är nöjd med det hon kan få: ett okej jobb som betalar bra pengar. Hela den där grejen med att var nöjd med det man har utan den uppenbara strävan efter något mer, något större är nåt som tilltalar mig. Relationen mellan henne och Will Traynor skildras också på fint och vad jag tror realistiskt sätt, från början är det uppenbart att både hon och han bara tolererar varann för att de inte har något annat val. Han sitter i rullstol och behöver en assistent, hon för att hon förlorat sitt jobb och är beroende av jobbet Will erbjuder för tjäna tillräckligt med pengar för att försörja sina föräldrar och egotrippade syster. Sen gillar jag vändningen. Från att kännas som en hyfsat förutsägbar berättelse om kärlek till att vända så abrupt att jag formligen gapade och utropade VA?! på tåget när jag kom till det avsnittet där det händer. Mer säger jag inte.

Det här gillade jag inte med boken: What´s not to like? Berättelsen börjar tragiskt, fortsätter som en något förutsägbar blivande kärlekshistoria men får en abrupt vändning som lämnar en med klumpar i halsen som gör att man vill lipa hela den senare delen av boken. Ja, det skulle vara det då. Snoret gör att sidorna blir klibbiga att vända. Det gillar jag inte.

Betyg: Fyra trollsländor av fem möjliga.

Läs den. Det är den värd!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar