tisdag 26 augusti 2014

I min bokhylla #7

Inferno av Dan Brown

Jag började i fel ände. Förälskade mig i Tom Hanks som Robert Langdon i DaVinci koden och förtrollades av Jean Reno (typ bästa skådespelaren i världen) som den hetsige, franske polisen Bezu Fache. Jag läste inte. Och jag läste den heller aldrig. Men sen. Sen hittade jag Den förlorade symbolen, och var fast. 

Boken handlar om: Ja, konsthistorikern och symbolsnubben Langdon hamnar i trubbel igen. Den här gången vaknar han skottskadad och med minnesförlust i en sjukhussäng i Florens där han knappt hinner kvickna till innan någon försöker döda honom på nytt. Han får oväntat hjälp av en ung läkare, Sienna Brooks, som man naturligtvis inte har några problem att föreställa sig som precis så där vacker som bara italienska kvinnor kan vara. Snart inser han att någon försöker återskapa delar ur Dantes inferno för att till sist bringa världens undergång.
Vad jag gillade med boken: Men what's not to like är min fråga? Boken är härligt gastkramande, skrämmande otäck bitvis och en riktig bladvändare om det nu är ett begrepp man kan använda. Jag kunde verkligen inte släppa den. Och att den dessutom till stora delar utspelar sig i Florens och att huvudpersonen är konsthistoriker, ja då har den några av de ingredienser som får mig helt uppslukad. Jag fantiserar mig igenom sida för sida, ser miljöerna byggas upp runt omkring mig, jag känner dofter, hör stadens ljud och det blir bara magiskt på nåt sätt. 

Vad jag inte gillade med boken: att de som jag alltid tror är snälla i Browns böcker visar sig vara riktigt usla och jävliga. Det får mig att vackla, vilja lägga ner boken och sluta läsa. Men det är helt omöjligt. 

Det blir nästan inte bättre än så här. Igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar