onsdag 27 augusti 2014

i min bokhylla #8

Lögnen av Jaqueline Winspear

Sommaren är deckarnas säsong, eller hur? Jag läste nånstans att svenska folket läser mest deckare just under sommarsemestern. Och jag själv är kanske inget undantag från den regeln. Men jag gillar också att läsa deckare mellan böcker som jag själv har tyckt varit riktigt tunga. Ni vet, en enkel linjär deckare med nästintill förutsägbar plott. Det gillar jag. Så när jag behövde rensa huvudet i somras läste jag bl.a. den här.

Boken handlar om: Maisie Dobbs är den kvinnliga privatdetektiven som i det sena 1920-talets London söker svar kring mystiska försvinnanden och mord. I just denna tar Maisie ett uppdrag där en man på hustruns dödsbädd lovar henne att ta reda på vad som egentligen hände sonen under första världskriget. Blev hans plan nedskjutet och han själv dödad i kraschen? Samtidigt får Maisie besök av en väninna vars bror försvann under samma krig men där familjen aldrig fick klarhet i vad som egentligen hände. Delade de två männen samma öde på något oförklarligt sätt?

Det här gillar jag med boken: Jag gillar "historiska" deckare. Starka kvinnor som gör egen karriär i en tid när det egentligen var ganska svårt. Jag gillar miljöerna som historien utspelar sig i, London och den franska landsbygden. Annars har den ungefär samma innehåll som många andra deckare i samma genre.

Det här gillar jag inte: Som alltid är det lite för många händelser som utspelas samtidigt. Ofta tappas en av dem, och inte så sällan den som hela boken inleds med, bort någonstans i mitten av boken. Upplösningen blir därför torftig och obearbetad. Det retar mig lite att man lämnas med ett jaha snarare än ett wow.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar