söndag 3 augusti 2014

ölands jägarinnor

Igår gjorde vi årets ölandsrunda, han och jag. Vi tog bilen över bron med sikte på den norra delen, den vi älskar mest, och struntade blankt i att molnen hängde blyertsgrå och regntunga över våra huvuden.


Vi stannade bara vid de ställen vi tyckte var vackrast, köpte lite grönsaker i gårdslador och åt lunch bland hamnbodar med det brusande havet och skränande måsar som bakgrundsmusik. Han, som är helt tokig i närproducerade charkuterier, fick efter ett stopp på ett karamellkokeri gå bananas bland lammkorvar och annat gott på Rosas innan färden styrdes längre norrut till de karga, vackra stränderna där man mer än på nåt annat ställe härikring kan känna livet storma inom sig.



Kvällen avslutades på det ryktbara lammet & grisen, ett mecka för alla köttälskare. Och medan vi åt berättade mannen om sina yngre dagar då han och hans vänner spenderade sina somrar här i ett rus av sommarjobb och fest. Ibland cyklade de dit, till lammet & grisen, med pengar som enbart räckte till middagen så drickat doldes i buskar och snår runt ikring. Det känns så länge sen sånt där.

Men igår delade vi bord med ölands jägarinnor. De åt, och mellan tuggorna och klunkarna sötröd cider pratade de om kvällens taktikupplägg. Man går inte på strand nykter, sa den ena. Fnissande nickade den andra det är bara så synd att bussen måste gå så tidigt härifrån. Åh hoppas nu bara att de är ute ikväll. Den ena jägarinnan svarade självsäkert: det skulle de vara. Vi får bara se till att inte glömma flaskan därute innan vi går.

Kanske har tiden stått still trots allt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar