fredag 10 oktober 2014

när det äntligen är över

Veckorna går för fort nu. Jag hinner tänka en miljard tankar och lyssna om och om igen på textraderna från låtarna på min senaste spotifylista. Ord strömmar, tystas, återupptas, avvaktar och fastnar för att sedan ta fart igen och det går fort. Jättefort. Så fort att jag inte orkar skriva ner dem i bloggen trots att jag vet att det är det bästa sättet att stilla flödet och öppna ventilerna.


Jag rivstartade dagen med en kopp kaffe och ett möte där orden var många och förväntningarna inledningsvis få. Kommer på mig själv gång på gång att titta ut genom fönstret på sjätte våningen och tänka på hur skönt det kommer vara när jag får gå hem, starta en tvättmaskin och sätta mig med en kopp kaffe i fåtöljen med katten i knät.


Och ikväll kommer äntligen han som får mitt hjärta att klappa lite extra hem igen. Han som ger mig trygghet och lugnar mina sämsta sidor, han som läser tidningen på ett sätt jag aldrig någonsin sett förut och som oftare nu än innan har skägg bara för att jag vill det. Han har varit borta mycket på senaste tiden och sängen gapar tom på hans sida. Inte ens fyra kuddar och en sällskapssjuk katt kan fylla det tomrummet.


Det är galet det där ändå. Hur veckorna bara tycks rulla på utan att man stannar upp förrän det är fredag och inse att ytterligare en vecka i livet har gått förbi. Jag önskar jag hade en stoppknapp ibland. Att jag kunde stoppa allt för en sekund eller två för att hinna njuta av allt det där som man borde göra. Som utflugna döttrar som kommer över för att få håret färgat, för vänner som skriver fina sms och för någon älskad som kommer hem sent en fredagskväll utan att vara för trött för att dricka ett glas vin och prata om veckan som på nåt magiskt sätt redan gått.

Så nu gör vi det! Trycker på stopp och tar helg.

Ha en fin fredag!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar