måndag 8 juni 2015

i min bokhylla #11

Timmarna av Michael Cunningham

Ibland trillar man över böcker som hela kritikerkåren rosar så till den grad att det näst intill verkar olagligt att inte läsa den. En av de böcker som jag fått den känslan för är Timmarna. Nej, jag har inte sett filmen med Meryl Streep, Julianne Moore och Nicole Kidman.  Och ja, jag vet att boken fick skönlitteraturens Pulitzer-pris 1999 och att Kidman fick en Academy award för bästa skådespelerska 2003 för filmatiseringen. Trots det tog det mig tre försök att läsa boken om fåniga 223 sidor. Hopplös att ta sig igenom. Men nu är det äntligen gjort.

Bokens basic plot: Boken handlar om en dag i tre olika kvinnors liv, som lever i tre olika tidsperioder. Den första är Virginia Wolf som den här morgonen 1923 börjar på sin nya roman med meningen "Mrs Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv". Sedan tar den sprängande huvudvärken vid och Wolf oroar sig för att rösterna i hennes huvud ska ta fart igen. Den andra kvinnan, Clarissa Vaughan, som en morgon 1998 går ut för att köpa blommor till festen som hon på kvällen ska ha för att fira sin nära vän Richard, en känd poet som nu är döende i aids.Kvinna nummer tre är hemmafrun Laura Brown som en morgon 1949 börjar läsa Virginia Wolfs  roman Mrs Dalloway och blir så tagen av den att hon försummar alla sina plikter. Som läsare inser man snart att deras livsöden speglar sig och på ett och annat sätt griper in och påverkar varandra trots att det skiljer så många år mellan de olika händelserna.

Vad jag till sist tyckte: Jodå. Det är fascinerande hur tre olika berättelser kan vävas samman på ett så intrikat sätt. Men Pulitzer? Kanske är det takten, att boken är rätt långsam, pratig och händelselös? Jag har verkligen svårt att förstå storheten även om jag förstår att det är god litteratur. En bok värd att läsa? Javisst.

En bok jag alltid kommer att komma ihåg? Ja absolut. Men bara för att det tog mig tre försök på sex år att läsa ut den...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar