måndag 3 augusti 2015

rapport från en semesterfirare


Första semesterveckan har gått förbi och vi har landat hemma igen. Första kvällen var vi i Borgholms slottsruin och lyssnade på en fantastisk Ulf Lundell. Magi i sommarkvällen när svalorna flög högt på himlen och solnedgången färgade ruinens väggar rosaröda. Dagen därpå åkte jag till Gotland.

Dagarna fram till måndagen var minst sagt hektiska och omvälvande. Mina föräldrars hus skulle gås igenom, finkammas och saker skulle sorteras, slängas och fördelas. Hela tiden bar jag den där märkliga känslan i mitt bröst. Känslan av att mamma och pappa bara är bortresta, att de kommer snart. Kanske försvinner den nu när vi gör upp och lämnar över ett älskat hus i någon annans händer?

Vädret har varit minst sagt höstlikt. När resten av familjen kom ägnade vi dagarna åt att strosa genom stan, umgås med familjen och vila. En av dagarna åkte vi söderut. Målet var Holmhällar, en av de mest magiska platserna på Gotland tycker jag. Yttersta ytterkanten på södra ön. Där en naken Per Oscarsson stod i vattenbrynet bland kalksten och raukar i Pensionat Oskar. Här möter himmel och hav varandra på ett sätt som jag älskar. Den där karga ensamheten, oändligheten.

Väl hemma igen har nog många spänningar släppt. Jag landar i en dunderförkylning, drar täcket tätt omkring mig och hoppas att solen kommer med lite värme.

Det vore fint.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar