måndag 23 januari 2017

en måndag räcker gott på en vecka

Ibland (läs väldigt ofta) undrar jag vad jag håller på med, vilket typ av liv jag lever och hur mycket det egentligen stämmer överens med vad jag helst skulle vilja göra och hur jag vill leva. Ganska meningslös syssla kan man tänka men trots det tycks detta vara något som jag ägnar en del av min vakna tid åt. Jag tvivlar, funderar, tvivlar, funderar och ibland känns det rätt ok. Men det stannar liksom mest där. Rätt ok. Är det verkligen så man vill leva tänker jag? Ett rätt ok liv?

Missförstå mig inte. Jag har ett rätt schysst liv, bra jobb som betalar bra pengar och är ganska fritt och så. Jag bor fint (ännu finare nu sen vi flyttat) har en fin familj och rätt så fina vänner med för den delen. Men ändå känns det rätt. Tomt? Fattigt? Ensidigt? Lite väl mycket hamsterhjul? Ja ungefär så. Man går upp, härjar till jobbet, jobbar som fan med ganska halvinspirerande grejer, retar upp sig över saker man ändå inte kan göra nåt åt, äter lunch, jobbar som fan ett tag till, härjar hem, lagar mat, plockar tvätt eller nån annan vardaglig syssla, nattar barn, klappar katt, ser ett avsnitt och somnar. Sen trycker livet repeat och så är man igång igen.

Idag är det måndag och jag grubblar på sånt mer än vanligt. Har gjort det hela dagen. Vad vill jag egentligen göra? Blir man lycklig i längden av det här jagandet som jag upplever att jag pysslar med just nu? Här hemma i köket luktar det potatismos och stekt lök. Det är inte jag som lagar nåt av det. Men det påminner mig om att det finns nåt härligt i det vanliga, när livet inte är så mycket jagande utan mer bara vara. 

Jag vill sova och vakna till en ny dag. Kanske kommer jag på nån lösning imorgon?

En måndag räcker trots allt gott på en vecka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar