När jag var liten spenderade jag och mina kusiner mycket tid
tillsammans. I farmor och farfars hus i stan fanns en lång trappa och flera gånger
när vi var där släpade vi fram baljor och madrasser som vi åkte kana i
eller på nedför trappan i ett huj.
På sommaren bodde våra familjer tillsammans med farmor och farfar hela
sommaren, långt från stadens turistiska larm. Vi hade vår egen lilla
stenstrand precis nedanför huset och skogen bakom dolde magiska
lekplatser. Som insjön där vi paddlade gummibåt och letade grodyngel.
När man tänker på det nu känns det som så vansinnigt länge sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar